EFTER EN UNDERBAR SOMMAR.....
......så flyttade jag & mina små 4-benta älsklingar tillbax till storstan. Tillbax till verkligheten....
Å det var minsann ingen mjuk & behaglig övergång. Nope, den var av det mer brutala "krasch-landnings-slaget"....
Vad gör man när man inte längre räcker till? När hjärtat håller på att brista?? När man går sönder inuti, lite mer för varje dag som går??? När man känner sig ensammast i Världen???? Vad gör man då?????
Joo, det ska jag tala om! Man pusslar ihop sig själv med Karlssons klister, man letar febrilt efter de små-små glädjeämnena som -trots allt- finns där, man vet någonstans -långt inne i sig själv- att man kommer att fixa det. Bara för att man inte har något val..... Man söker stöd, kärlek, förståelse & uppmuntran hos sina älskade nära vänner, för man vet att man har inga andra. Ingen biologisk familj, föräldrar eller syskon, där man värnar om varandra & håller varandra om ryggen - oavsett vad som händer....
Det, min vänner, är vad man gör!
Eller...åtminstone är det vad jag gör när Livet rasar som ett korthus!! Å mitt i alltihop, så känns det bra att ha en plan!!!
Kommentarer
Trackback
