ETT SÄKERT VÅRTECKEN...
...är när vi kör ut Brittas röda limousine från förrådet!
Inte för att vädret direkt indikerar att det är vår i luften, men igår bestämde vi ändå att det var dags!!!
Ut med limmon (som är en rymlig & fin cykelkärra, speciellt gjord för hundar) sen pumpades däcken för glatta livet, fällen dammades av & sen var den äntligen redo för årets första provtur!
Vi packade ner go'fika, till både 2- & 4-benta, i ryggsäcken, placerade en mycket nöjd tant Britta i limousinen & därefter bar det av till skogs.
De andra hundarna (totalt 7 mopsar, 2 golden & 1 newfoundland) var überlyckliga, de yrde runt av pur glädje eftersom de insåg att denna dag var det något alldeles extra i görningen...
Vanligtvis så består inte våra skogspromenader av att vi följer några stigar eller skogsbilvägar, utan när vi går i skogen då går vi verkligen i skogen;
Vi kör "off-road", plöjer fram genom ris & snår, hoppar över nedfallna trädstammar & klättrar över stenar, vi passerar genom sumpiga våtmarker & strosar över gudomliga tallhedar... Med andra ord så upplever vi skogen med alla våra sinnen & försöker utmana hundarna så mycket som möjligt, till såväl deras som vår egen glädje & lycka!!
...men inte igår.
Då hade vi ju vår älskade Britta & hennes limmo att ta hänsyn till, så vi fick allt vackert följa grus-/skogsvägar & barrstigar.
Och det var sååå himla mysigt!!!
Britta (som är ganska exakt 11,5 år gammal) var toknöjd, hon åkte kungligt under den första delen av promenaden, men sedan spatserade hon fram på de mjuka stigarna med en härlig entusiasm!
De andra hundarna var otroligt nyfikna på Brittas vrålåk & mopsarna kunde inte motstå frestelsen att hoppa in så fort tillfälle gavs...
Vi hittade ett ställe där vi packade upp vårt medhavda fika, men då det trots allt var rätt kyligt i luften så blev det ingen jättelång paus.
Hundarna fick festa loss på morotsbitar som vi kastade ut så att de fick söka rätt på dem. Alla förutom älskade Britta såklart!
Hon fick godis av ädlare sort, direkt ur handen.
(Gamlingar SKA skämmas bort ordentligt, det är min fasta övertygelse & inget jag någonsin kompromissar om!)
Vi var ute i lite drygt 2 timmar & återvände hem med ett gäng MYCKET nöjda & glada hundar!
Jag & mitt yngsta kärlekshjärta O var alldeles proppfulla av "må-bra-endorfiner", så vi kunde inte annat än konstatera att årets första sväng med Brittas limousine blev superduperlyckad för alla inblandade!!!!
ETT LITET INHOPP...
....här på bloggen...
Jag ska inte ens ge mig in på att försöka sammanfatta allt som hänt, då det har gått eoner av tid sen jag skrev ett inlägg sist! (Är "eoner" ens ett ord förresten? Ähh, strunt samma!)
Vi avslutade ju 2016 på bästa tänkbara sätt, genom att vår efterlängtade Sonja & Axel-kull föddes! De landade här på jorden den 1 december, 6 ljuvliga små krabater -4 gossar & 2 flickebarn- som vår älskade Sonja klämde ur sig.
Hon födde sina guldklimpar lika plättlätt som hennes mamma Britta alltid har fött sina kullar, fullt fokuserad & knäpptyst!
Vi kan tacksamt konstatera att vi har en otroligt fertil tiklinje, som dessutom är självvalpande, vilket är en ynnest för alla uppfödare!
Båda tikarna ur denna kull -som kallas "kusin-kullen" eftersom de är döpta efter mina kusiner- har flyttat till Junsele. Den ena, minstingen Kajsa, flyttade till min fina vän & uppfödarkollega Kiki Forssen med familj, på Eden Grands kennel. Den andra tiken, Helena (som kallas Helli till vardags) flyttade till Kikis -och min- goda vän Mari Tarander Jacobsson med familj. Helli är såld med bibehållen avelsrätt, så vi hoppas på en fin kull med små juveler efter henne om sisådär 2 år!!!
En av pojkarna, lille Jörgen som numera kallas Sigge, flyttade till grannstaden Piteå. Där huserar han, i ensam majestät, tillsammans med sin mamz Anna Hagberg & papz Emil Rankvist.
Vi har fortfarande 3 av gullgossarna osålda, så de får bli kvar här hemma tills rätt hem dyker upp!
Vis av erfarenhet, så kommer jag aldrig mer att sälja en valp om inte magkänslan är den rätta... Då får valparna mycket hellre bli kvar här i kojan så länge, för jag är helt säker på att någonstans där ute finns de människorna som är de rätta för våra älskade dyrgripar!!!
ÅSFORSEN'S MORE THAN A FEELING.....
......heter hon, älskade O's alldeles egna nuffeflicka!
Smaka på det....More...Than...A....Feeling.... Mer än en känsla....
Det finns en tanke bakom det namnet. En tanke som allra finaste uppfödarna Sari & Thomas klurat på, för att det skulle passa precis åt min lilla älskade O!
Älskade O som fått kämpa sååå mycket, som inte fått något gratis här i Livet...
Men nu -äntligen- kommer hennes dröm att besannas, efter många års tålmodigt väntande, så kommer hon att få dela sitt liv med en newfoundlandstös!!! Å det är tamejtusan en upplevelse som är "More Than A Feeling".....
Här hemma så kommer älskade O's fina lilla tjej att gå under vardagsnamnet Bibbi - ett namn som hon valde redan för en herrans massa år sedan!
"-Mamma, den dagen jag får min newfoundland så ska hon heta Bibbi" har älskade O alltid sagt. Å nu är vi där.... Söndagen den 9 november hämtar vi hem lilla, stora Bibbi. Det närmar sig med stormsteg.....
En annan spännande händelse här i kojan, är att vi har parat finaste mopspinglan Inez med vår egen gullplutt Puggi (Fabbe) Kärleksparet har fått dejta ett par gånger & nu är Puggan helt på det klara med vad som ska göras med tjejrumpor som doftar så där frestande!!!!! Men det var inte alldeles självklart den första gången....
Inez var tålmodig & visade pojkspolingen tillrätta....å hipsvips hade han kommit på det!!!
Det var dessutom en så till den milda grad förtjusande upplevelse, att Puggi helt sonika small av över mopspinglans rygg när han "levererat".....
Hon, i sin tur, tackade honom för väl genomfört arbete genom att lätta på trycket & släppa iväg en ljudlig RAAAP när han så småningom vaknat till liv & klivit av..... Jisses, de kan verkligen fylla en moppeflicka till bredden, dessa yngre förmågor!!!
Tjaaa, vad säger man? De behärskar sannerligen konsten att vara charmiga våra älskade mopsar!!!
Dessa Kärleksmöten resulterar förhoppningsvis i ett gäng små valpar runt julafton, om allt går som vi vill! Isånafall är det en smått historisk händelse för vår lilla kennel; För första gången är en Qanaka-hund delaktig i "produktionen" av nya små Qanakor! Det är oxå första gången vi "väver ihop" våra linjer med de allra käraste vännerna A & H på Nordanvindens kennel, vilket förstås känns lite extra roligt!!! (Inez är en Nordanvindare & Puggi är en Qanaka) Så nu kan vi bara hoppas -& hålla tummar & tår- för att vi får berikas av underbara små moppebäbisar innan detta år övergår i ett nytt.... (Har faktiskt väldigt svårt att tänka mig ett bättre sätt att avsluta 2014 på....)
Vår högt älskade sockerpulla Britta, vår ovärdeliga stamtik, kommer att paras till våren. Hon beräknas att löpa under senare delen av mars -15 & ska då få ha lite "rajtan-tajtan" med snygge Edvin (Nordanvindens Edvin Dolceson)
Han är en kille med så himla spännande linjer i sin stamtavla (bl.a så är min egen gullponke Axel morfar åt honom) så detta är en parning som jag verkligen ser fram emot!!! Edvin har massor av sunda & intressanta mopsar bakom sig, som jag hoppas & tror, kommer att bli en alldels perfekt kombination med vår Britta!
Plättar & pannkakor, vilken fantastisk vinter & vår vi går till mötes....
ÄN EN GÅNG.....
.....har jag så rackarns mycket att skriva om, så jag vet lixom inte i vilken ände jag ska börja!!! (...det blir lätt så när jag är så nedrans dålig på att uppdatera här i bloggen...)
Först & främst, så har jag & mopparna varit ännu en sväng till mina käraste vänner M & C i Härnösand! Denna gång var det dock inte frågan om någon galen roadtrip som resulterade i 3 veckors semester, i deras husvagn, på gården....
Nixpix, nu var det den årliga utställningshelgen som hägrade!
Men just i år så var denna helg lite annorlunda....
Min kennelflicka & yngsta dotter, älskade O, kunde inte följa med då hon (väldigt olägligt) hade åkt till Turkiet med sin bästa pappa. Det kändes mycket märkligt att åka iväg utan henne, måste jag erkänna....
Hennes plats fylldes dock av sköna-bönan N, som kom med sina små soldater från Södertälje. Så vi var fortfarande 4 personer i Slottet, men just i år var antalet mopsar definitivt fler än vanligt!!! Jag hade med mig mina 7, sköna-bönan N anlände med sina 3 & så käraste vännernas 2 finaste pojkar Wesson & Oscar. Alltså totalt 12 härligt galna moppar som härjade runt i Slottsträdgården i Härnösand!!!
Jag hittade en ny bästis i snyggfjällan Kitty (Pugsarmy's Kitty Kulspruta) Hon & jag delade kakor vid fikabordet, vi pussades & löste världsproblem - om vartannat!!!
Sköna-bönan N fick i uppdrag att försöka få mina ohängda Fis-ungar Sonja & Fabbe/Puggi att visa sig från sina bästa sidor. En inte helt enkel uppgift, visade det sig.... Sköna-bönan suckade ljudligt, mumlade osammanhängande om hur i fridens dar det gick att ha så otränade hundar, svettades & slet sitt hår....men sen lyckades hon!!!!!
Här är vår vackra sötnos/satmara Sonja (Q.Finaflickor Fiser Faktiskt) proffsigt handlad av sköna-bönan N. Dock är kvaliteten på bilden riktigt urusel pga att det var jag som skulle sköta detta med att fotografera.... Å det är inte riktigt min "cup of tea" som ni kan se!!! Men vad tusan....Sonja är snygg iallafall!!!!
Det var (om möjligt???) en ännu större utmaning att få till en fin bild på Sonjas kullbror Fabbe/Puggi (Q.Fagrefabian Fiser I Smyg) Å han kanske inte blev perfekt på denna, men man kan helt klart se att det är en riktig fining den där Fis-pojken!!!
1000 TACK, snällaste sköna-bönan N, för ditt tålamod med mina älskade odågor! Du gjorde underverk med dem!!!
Utställningshelgen i övrigt känner jag egentligen inte för att orda så där vidare värst mycket om....
Men det som står utom allt rimligt tvivel är, att det finns definitivt två domare som nu finns upptagna på min "inte-ställa-för-igen-lista"!!!
Men i övrigt så hade vi en UNDERBAR helg!!! Supergod mat, galna skratt & ett härligt umgänge med störtsköna vänner! Å det är minsann inte fy skam, vill jag lova!!!
Efter söndagens utställning i Timrå fick jag träffa mitt högt älskade lilla "barnbarn" Våfflan. Hon är den enda valpen efter min oändligt saknade Morsan & så otroligt lik sin mor.... Särskilt nu, när även Våffelhjärtat kan stoltsera med en vacker silvertrubb....
Tårarna rann nedför mina kinder medan jag pussades med Våffelbarnet, hon gör mig så stolt & lycklig!!!
Å de där ögonen.... Att titta in i Våfflans kloka ögon ger mig exakt samma känsla som när jag såg in i min älskade Morsans outgrundliga blick....
Världens finaste & underbaraste lilla Våffelhjärta.....
ÄNDRADE PLANER.....
.....har det blivit på "mops-parnings-fronten"!!!
Det är pinglan Inez som ska få en annan fästman inför sin parning nu i oktober. Först hade vi bestämt att hon skulle få umgås intimt med snyggo-Douglas (Ziggy's Son Of A Gun), vilket hade varit en superduperspännande kombination i mina ögon!
Men när vi funderade ett varv till så insåg vi att vi ju faktiskt har vår alldeles egna Fabian/Puggi!
Å eftersom han nu råkar vara alltför nära besläktad (son/kullbror/halvbror) med kennels övriga damer i fertil ålder, så kan vi inte använda honom på någon annan än på just Inafina! För trots allt så känns det alltid lite extra roligt i uppfödarhjärtat att kunna använda sina "egna" linjer.....
Så helt plötsligt så kändes det fruktansvärt onödigt att "gå över ån efter vatten" då vi inte heller anser att Puggi är ett sämre alternativ än Douglas! (Men för säkerhetsskull så har jag kollat med Dogges ägare, finaste vännen N, att jag kan få använda honom längre fram! Han är ju trots allt en riktig läckerpuck!!!)
Därför så är det nu ändrade planer vad gäller den kommande parningen i oktober!
Å det är så rackarns spännande att för första gången i vår lilla kennels historia, så ska en Qanaka-mops vara inblandad i produktionen av kommande generation Qanaka-mopsar (...jaaa, om allt går enligt planerna vill säga...)
Det är faktiskt så till den milda grad spännande att jag har en sån där härligt kvillrande känsla inombords!!!
Så håll nu alla tummar & tår för att det blivande kärleks-paret har ett gott öga till varandra.....
UTSTÄLLNINGSPREMIÄR.....
......har det varit i helgen för några av "småisarna" från både Nordanvindens & Qanakas. Det var en inofficiell utställning i Kalix, där det alltid är lika välorganiserat & de alltid tar in auktoriserade domare!
Därför kände vi att det nog skulle uppskattas om vi anordnade en sista finslipning av alla "kom-ihåg" runt en utställning, alldeles oavsett om den är inofficiell eller inte....
Vi träffades i lördags, då kulingvarningen inte längre var fullt lika aktuell, men det fortfarande blåste friskt!!! Dock hade regnet upphört & solen vågade sig ibland fram bakom de bistra molnen.
Ett glatt gäng av både 2- & 4-beningar samlades här på Tuna , taggade till tusen! Medan vi väntade på kära vännen A (som hade kommit på den briljanta idéen att hon "bara" skulle svänga förbi Djurmagazinet innan. En lördag under löningshelgen.... Samtidigt som de hade ett "Hundens Dag"-jippo.....) fick våra små moppar chansen att hälsa & busa lite med varandra!
När kära vännen A anlände -något försenad- blev det gemensam prommis till det perfekta träningsstället, där vi har ynnesten att kunna välja underlag: konstgräs, gräsmatta eller asfalt!!! Dagen till ära (men kanske mest för att det var en inomhus-utställning) så valde vi att träna på konstgräs, då det påminner litegrann om de mattor som oftast finns i utställningsringarna.
Genomgång av lite "bra-att-tänka-på".....
Agneta med sin lilla Raggar-brutta Ingrid
Daniel med duktiga Bulten
Johan med sin superfine Loke
Sen fick den något "överåriga småisen" Sigge oxå vara med tillsammans med sin papz Per
Allra ljuvligaste Ellen fick agera maskot idag & tränade så fint bland alla mopsarna! Å sitta vackert kan hon oxå....
När alla var nöjda så avslutade vi vårt träningspass med lite lek & bus för hundarna, medan vi 2-beningar fick en stund över för umgänge (läs: Mopsprat!!!!!)
Dagen efter, på söndagen, så var det dags för de flesta av träningsdeltagarna att styra kosan mot Kalix & den inofficiella utställningen! Gissar att det nog var lite pirr i magen för vissa av dem....
Tyvärr fick jag förhinder, men kära vännen A fanns på plats för peptalk & lite trygghet i denna galna utställningsvärld!!! Själv satt jag hemma & väntade ivrigt på uppdateringar.....
Å kors-i-krösamose så bra det gick för hela gänget!!! De hade en superskojsig dag där alla mopparna skötte sig /nästan/ över förväntan!!!!!
Kära vännen A med lilla Maja-piraya placerade sig som BIM i valp 2.
Daniel visade sin lille Bulten med den äran & belönades med ett BIR i valp 1.
En STOOOR eloge till Ebba & Johan som varit så flitiga med utställningsträningen! Deras vackre & väldrillade Loke fick ett välförtjänt BIR i valp 2.
Sist & icke minst: finaste slyngeln Sigge som visade sig från sin allra bästa sida idag! Han & husse Per knep BIR i vuxenklass!!!
HJÄRTLIGT GRATTIS TILL ER ALLA!!!!
Bilder (tjyv-)lånade från Nordanvindens kennel samt från Ebba Carlsson
HEM LJUVA HEM.....
.....eller nått sånt! I vilket fall som helst så är jag & moppeligan nu tillbax i våra hemtrakter. Å det kändes väl....lite....sisådär....
Inte så att vi har toklängtat efter själva hemmet. Nope! Vi har trivts alldeles förträffligt i husvagnen hos käraste vännerna M & C i Härnösand. Men däremot har modershjärtat längtat ihjäl sig efter mina käraste döttrar, älskade D & älskade O!!!!!
Ett par dagar innan jag rattade norrut fick jag dock det otroligt glädjande beskedet att älskade O's efterlängtade newfoundlands-flicka var född!!!!!!! ÄÄÄÄÄNTLIGEN är det på riktigt!!!
Njuffe-mamz Goldis (Åsforsen's Heart Of Gold) var så himla duktig, hon knosade fram 11 stycken rediga bäbisar, 7 pojkar & 4 töser, den 13 september. Å en av de flickorna är alltså älskade O's egna lilla prinsessa!!!
Det innebär att redan i början av november så kommer den lilla nuffe-tösen hem till Qanaka-kojan! Å våra älskade små moppar får en alldeles egen maskot!!!!!!
DEN HÄR SOMMAREN.....
.....har jag & mopparna tillbringat hemma i stan. Heeeela sommaren....
Det har ju i & för sig varit alldeles utomordentligt trevligt, med våra älskade små Raggar-barn som skulle bli flygfärdiga & flytta till sina nya hem, en hel del utställningar (som vanligt!!!) & besök från "södern".
Men ändå.... En vacker dag så fick jag bara nog... Å vad i hela friden gör man då? När man är less på stan, men man har varken en stuga eller husvagn dit man kan ta sin tillflykt?
Joo, det ska jag tala om!!!!
Man packar ihop lite snabbt, berättar för sina allra närmaste att man sticker iväg & så stuvar man in packningen & hela mopsligan i bilen. Sen bestämmer man sig för ett väderstreck & så rattar man helt sonika iväg på en "roadtrip" med hela konkarången!!!
Under resan söderut pratade jag med de käraste vännerna M & C i Härnösand. Javisst fanns det plats hos dem för mig & mina små följeslagare!
För jag fick ju inse -i ärlighetens namn- att sådär vidare värst långt skulle jag inte orka köra. För jag ska ju hem oxå, förr eller senare.... Därför passade det alldeles utmärkt att stuva in oss i deras fina husvagn, på gården, hos de käraste vännerna.
Så precis där sitter jag nu & skriver detta inlägg!!!
Nu bara måste jag få dela med mig av en superduperspännande NYHET, innan jag spricker....
Vi i Qanaka-kojan väntar tillökning i slutet av november!!!!
Nope, ingen dräktig tik. Inte ens en mops....
Det är nämligen så att min yngsta dotters, älskade O's, högsta önskan förhoppningsvis kommer att slå in! Äntligen, efter att hon väntat så väldans tålmodigt i flera år, så har det blivit dags att säga VÄLKOMMEN till en "liten" kolsvart newfoundlands-flicka!!! Hoppas vi.... Hon måste bara födas först, den lilla efterlängtade tösabiten!
Men om allt bara klaffar -& saker & ting får ha sin gilla gång- så flyttar det alltså in en maskot till mopsarna under senare delen av november!!!!!
Njuffevalpar är väl ändå förskräckligt toksöta??? Det måste vara på gränsen till kriminellt....
Bilden är lånad från "våra" njuffeuppfödare Sari & Tomas Söderström, Åsforsen's kennel.
NU ÄR HAN BARA, BARA MIN.....
ÄÄÄÄÄNTLIGEN!!!!!!
Ägarbytet är inskickat till SKK, nu är det alldeles på riktigt:
Min högt älskade gullponke Axel (Semlans Carl-Axel) är numera bara MIN!!!!!
1000 milliarders mega-maxade-bauta-TACK till min käre "bonus-pappa" Leif Sandström (fd. Prästbackens kennel) som överlåtit sin del i Världens Bästaste Mopspojke till mig!
(Axel 7 veckor på bilden, hemma hos sin uppfödare!)
Rent praktiskt så medför det ju inte någon skillnad, men bara vetskapen -& känslan- över att gullponken Axel nu har övergått, helt & hållet, i min ägo är UNDERBAR!!!!
MITT LIVS KÄRLEK - MANNEN I MITT LIV - THE ONE & ONLY :
SEMLANS CARL-AXEL (2 x CERT, 1 x CACIB, 1 x BIR, 1 x BIM)
SE UCH Romeo Vom Ulmer-Haus - SE UCH Semlans Sigrid
Uppfödare: Gunilla Hirwing, Semlans kennel
Ägare: Anne Andersson
DU & JAG, AXEL! DU & JAG.....
GALET HEKTISK VECKA.....
.....hade jag förra veckan!
Den började på söndagen, med ett besök i Vallen tillsammans med kära vännen A & ett gäng mopsar från Nordanvinden. Med på vår "bada-busa-picknick" var även familjen Nilssons "bonus-son" A med underbara dottern N & deras två Nordanvindare, Sören & Otto!!!
Efter att alla moppar (& lilla N) hade badat & rejsat i sanden, & vi 2-beningar fikat, så bar det av till Mopsön. Där väntade käre vännen & grillmästaren H på oss med en härlig grillad lunch-buffé! Vi njöt (vissa av oss i skuggan) i det underbara vädret, åt & pratade medan mopsarna sprang sig torra.
Det var ett väldigt förnöjsamt & trött Qanaka-gäng som lastades in i bilen för hemfärd när dagen led mot sitt slut...
(Ps. Mitt nya superfina mops-vrålåk kom till användning för första gången! H-E-L-T suverän vagn, kan jag lova!!! Mycket nöjd över den investeringen, med andra ord!!! Ds.)
Dagen efter, på måndagen, hade min äldsta dotter, älskade D, bokat in en heldag med mammi, pojkvän, lillasyster & alla moppar i Storforsen!
Jag packade picknick-korgen med räkor, aioli, prästost & vitlöksbaugetter, å så en härlig fruktsallad till efterrätt (å ett paket grillkorv till hundarna såklart!) sen knökade vi in oss i bilen & så bar det iväg!!!
Ju närmare Storforsen vi kom, desto varmare blev det.... När vi parkerade bilen & klev ur så var det som att gå rätt in i en vägg av värme, termometern visade svettiga +32... PJUUUH.... Snabbt rafsade jag fram alla kyltäcken som låg i kylväskan, med isiga sköna klampar! De var verkligen IS-kalla!!!!
Än en gång visade det sig att den nya hundkärran var ett väldigt klokt inköp! Vi lastade in all packning samt ett helt gäng mopsar & rattade iväg mot nya äventyr!!!
Trots den galna värmen så var hundarna otroligt nöjda & opåverkade, de fick bada & svalka av sig i grynnorna invid den "stora" forsen, vi åt vår picknick, ungdomarna badade & jag NJÖÖÖT av Livet....
Vilken osannolik LYCKA det är att få uppleva dagar som dessa! Att få umgås med de allra käraste vännerna, de oändligt älskade döttrarna, den mest fantastiske svärsonen & sist -men apselut inte minst- mina underbara mopsar!!!!!! En rikedom så stor att orden inte räcker till för att beskriva den.... Vad kan jag mer begära?
Tisdagen var en "Storheden-shopping-dag" med min finaste L & hennes små mirakelbarn, tvillingarna N & L! Vi kuskade runt i deras bautastora "familjebil", besökte Hööks, Granngården & Djurmagazinet. Barnen var helt otroliga, sin ringa ålder till trots (3 år), inte ett endaste gnäll på en endaste butik!!!
Vi avslutade vår intensiva shoppingdag genom att äta på Korvgubben & sen åkte vi hem till mig. Det stod blöjbyte & mopsmys på schemat!
När så finaste L skulle åka hemåt, så ville inte liten N följa med. Nope, hon skulle minsann stanna hos Anne!!! Mitt hjärta klirrade i bröstet, älskade lilla unge! Dock så förstod liten N, efter ett tag, att det kunde bli svårt med en "sleepover" utan varken blöjor, välling eller favvo-dockan... Dessutom var det ju inskolning på nya dagiset för de små. Men vilket suveränt betyg till en "tant i sina bästa dagar"!!!
Onsdag var en "mamma-&-älskade D-dag"!!!
Då min äldsta dotter ska läsa på Folkhögskolan till hösten, så gjorde vi exakt likadant som när hon var liten; vi gick på stan & handlade kläder till skolstarten! Vilken lycka för mamma-hjärtat att få uppleva det igen!!!
Vi strosade runt, provade lite kläder (joodå, mamman oxå!), handlade litegrann, käkade lunch & bara njöt av lyxen att vara tillsammans!
Efter drygt 4 timmar så var vi rätt trötta & nöjda båda två. Älskade D sken som en sol över de nya inköpen & mamman strålade som ett kraschat kärnkraftverk över denna FANTASTISKA dag!!!
Så kom torsdagen, med en lugn förmiddag (välbehövligt!) Men kl.15 hade jag & klokaste vännen C bestämt att jag skulle åka till Alvik för att överraska hennes son -& min käre lille favvo-kompis- N, som var hos sin mormor & badade pool, Favvo-kompisen N hade nämligen blivit lovad att få komma & sova över hos mig redan i början av sommaren, men det hade lixom inte blivit av tidigare (såsom det tyvärr ofta blir.....) Men nu....
Favvo-N sken upp av glädje när han såg mig & ropade överraskat rakt ut: "-Aaaannee!!!!!!"
Vi åkte hem till favvo-N för att jag skulle hinna träffa bullebarnet Boris en stund & för att mopparna skulle få springa av sig lite på deras stora, härliga tomt. Å gissa om det blev ett kärt möte mellan mig & Boris?
Hon fick ett hej-dundrande bullisfnatt & snodde runt 360 grader i luften!!!!! Som jag älskar denna hund....
Fredag var en fullspäckad dag!
Jag & favvo-N började dagen med ett besök på Barnens hus (som bytt namn till nått jag inte minns...), sen tillbax hem för att hämta upp yngsta dottern, älskade O, rasta lite moppar & så styrde vi kosan vidare för att inta en lunch på McDonalds.
Därefter var det dags: LEO'S LEKLAND - där vi möttes upp av finaste L, hennes bonusdotter S & mirakelbarnen.
Min föresats var att leka brallorna av favvo-N, precis som jag gjorde för ett par år sedan. Lite av en favorit i repris, med andra ord!
Sagt & gjort så började jag stort med att kasta mig utför en "guppig & hoppig" rutschkana. Aaajajaj....
Gick inget vidare.... Jag flög som en liten vante i första "guppet" & landade lite oturligt rakt på nästa gupp...
Äsch då... Nåja, vi testade oss fram tills vi hittade en superskojsig rutschkana i typen "hoppborg". DEN var mjuk & behaglig att åka i, t.o.m för en äldre benskör tant!!!!!
Dock så fick jag inse att det där med att leka brallorna av favvo-N lixom havererade halvvägs... Jag däckade i en soffa efter en stund -totalt utslagen- så då tog min älskade O över rollen som "lektant". Å det skötte hon briljant, favvo-N var M-Y-C-K-E-T nöjd med dagen!!!
Han hade nog en hel del att berätta om, på fredag eftermiddag, när han kom hem till sin mamma & pappa i Alvik.....
Dagen efter, på lördagen, var jag både ledbruten & väldigt mörbultad (både fysiskt & psykiskt) när jag slog upp ögonen.... Kikade ut bakom den heltäckande gardinen i sovrummet & konstaterade att det var MOLNIGT! HURRAAA!!!!! Äntligen...dessutom hade temperaturen sjunkit drastiskt, till svala sköna & mopsvänliga +16!!!
Som gjort för en lång & härlig skogspromenix! Om inte....jag hade varit så förgjordat slutkörd i kropp & själ förståss....
Tog en (lite kortare) förmiddagspromenad med mina små älsklingar & det var alldeles tillräckligt. Benen skakade & jag var darrig i hela kroppen, försökte äta litegrann men det bara kom upp....
Det var bara att inse, det var en SÅN dag.... Ingen idé att kämpa emot, utan jag & mopparna intog ryggläge i sängen. Å det var faktiskt inte så tokigt det heller!
Hade lovat lille favvo-N att komma & sova över en natt till, så när han kom gjorde han precis som vi: Han la sig i "sin" säng, tittade på film & käkade lördagsgodis!
Det blev en lugn & skön lördag, där all energi gick åt till att ladda batterierna inför nästa dag.....
Å så blev det då söndag, en dag som började med att favvo-N sov länge. Faktiskt jääätteläääänge....
Dessutom fick jag besök av min apseluta favoritfamilj, The Sandströms: snällaste M, gulligaste C, älskade liten I & mopspinglan Inez! Blev så rackarns glad att se dem att hjärtat tog ett litet lylligt skutt i bröstet på mig när jag öppnade dörren. Det är alltför längesen sist & liten I hade vuxit bautamycket!!! Men hon är fortfarande lika toksöt, lika energisk som alltid & hon sträcker fortfarande ut sina små knubbiga armar mot mig!
Sen kom oxå självaste hemmansägare L & söta fästmön H förbi en snabbis, vi skrev på papprena på min älskade gullponke Axel, så nu är han bara MIN!!!
Dagen -& denna hysteriska, men ack så underbara, vecka- avslutades med att jag skjutsade älskade O till bästa pappan på kvällen. Jag passade på att knosa in alla mopsar i bilen när vi åkte, så när vi lämnat av älskade O så tog vi oss en ljuvlig skogsprommis i den sköna sommarkvällen.
Jag har svårt att tänka mig att det går att avsluta en vecka på bättre sätt? Lyckliga, lyckliga lilla jag.....
LYCKA ÄR....
.....att jag -äntligen- har bestämt mig för att köpa en hundvagn till min älskade, vingliga mulliga mopstant Qawa & lilla söta sockergrynet Birgit!!! En vagn som de kan åka i under våra skogsprommisar, när orken tryter & prommisarna tenderar att bli lite för långa så att de inte riktigt orkar hänga med det övriga gänget....
Kära vännen A ringde från vår Stora Djuraffär, där hon hittat exakt en sån kärra som jag pratat om så länge. Jag ilade dit, snabbt som ögat, & där stod den! Hundvagnen med stort H!!!
Efter lite resonerande hit & dit med den ytterst engagerade personalen så bestämde jag mig: Jag tar den!
Det var bara en enda yttepytteliten detalj....vagnen var omonterad i en /stooor/ kartong! Å som en extra liten bonus så verkade det vara ett ororväckande skrammel i nämnda kartong....
Med tanke på mitt obefintliga tekniska kunnande så gick det några kalla kårar utefter ryggraden...hur i fridens dar skulle jag lyckas mecka ihop den där????
Kära vännen A såg nog tvivlet i mina ögon & sa -lixom i förbifarten- att dessa hundvagnar brukar vara busenkla att montera ihop, lite tjipp-tjopp bara så var det klart! Mmmm....men tjipp-tjopp är ju inte riktigt min grej trots allt...
Så medan jag står i kassan & betalar min fina hundvagn rullar kära vännen A ut hela det nyinköpta ekipaget. Å när jag kommer ut ur affären så har hon lastat in alltihop i SIN bil, för vidare färd till Mopsön & "supermontören" -tillika hennes make- käre vännen H!!!!!
Pjuuuh, vilken lättnad.... För är det någon som är mästare på att just tjipp-tjoppa ihop nya fina hundkärror så är det definitivt käre vännen H.
Fick ett samtal (& bildbevis), under kvällen, på att monteringen går framåt med stormsteg (det ryktades oxå om att det var en hel del svordomar & avgrundsdjupa suckar inblandade, främst pga avsaknad av en vettig beskrivning & en hiskeligt massa svarta små mojänger....)
Redan imorgon är det dags för provkörning av mopsarnas nya vrålåk! Då ska nämligen jag & kära vännen A ta oss en heldag med våra 4-benta små dyrgripar, det blir en massa bus, vattenlek/bad & picknick (kaffe till oss, kyckling-grillkorv till mopparna)
Så då är det upp till bevis för mulliga mopstantens & lillans egen bekvämlighetsinrättning!
Här är den, vårt nya häftiga mops-vrålåk!!!
Fast "supermontören" har byggt om min kärra litegrann!! Han har tagit bort fästet till cykeln, då jag har köpt till ett "promenad-kit" som består av ett framhjul, handbroms & ett barnvagnshandtag. Då kan jag skjuta den framför mig, den blir precis som en 3-hjulig "joggingbarnvagn" - fast till hund då såklart!
MOPSKÄRLEK....
.....måste vara det bästa som finns!!!!
Totalt villkorslöst slösar mopparna med sin Kärlek - alltid & överallt!
Mina små älsklingar är med mig jämt & ständigt, där jag går, står, sitter eller ligger. Å såklart inkluderar det även mina besök på "hemlig-huset".....
ALLA RAGGAR-BARNEN.....
.....har nu flyttat till sina nya hem! Jaa, förutom vår lilla älskling Birgit som ska stanna hos oss!
Söthjärtat Ingrid var ju först ut, efter henne var det lille gullefjunet Bultens (Q.Ossian Raggar I Folkparken) tur att flyga ur boet. Å han var efterlängtad, må ni tro!!!
Bultens papz, stolte D, hade ju haft en lååång väntan på att få påbörja sin semester, för då skulle han ju äntligen kunna hämta sin mopspojke. Å så var det äntligen dags....
Stolte D hade knappt kunnat sova natten innan, hela han hade varit alldeles proppfull av pirr i magen. Så det var ett kärt återseende när han kom till uppfödarkojan & fick pussa på sin lille Bult igen! Dagen till ära så följde även Bultens "farfar" med, en så stor & viktig dag som denna kan ju en mops-farfar såklart inte missa!!!
Det var ett väldigt lyckligt & glatt litet gäng som lämnade oss & här blev det så väldans tyst & tomt....
Nu var de plötsligt bara två små Raggar-ungar kvar!!!
Veckan efter så var det även dags för Kung Oscar III (Q.Oscar Kör Raggar Amazon) att bege sig till sitt nya hem.... Han flyttade hela vägen till Härnösand, till de allra käraste vännerna M & C & deras vackergosse Wesson.
Där ska Oscar axla manteln efter den högt älskade -& oändligt saknade- Mopskungen Assar (SE UCH Q.Asgrymme Assar) Det är ingen liten kostym han har att fylla, den lille Oscar, så det är en himla tur att han har sin snälle storebrolla Wesson att luta sig emot!!!
Nu var det plötsligt bara en enda liten Raggar-unge kvar....
Birgit var lite fundersam över vart i hela fridens dar hennes busiga bröder hade tagit vägen? Men som tur är har hon ju världens bästaste storasyster, älskade liten S, som tog på sig rollen som lek-kompis! Dessutom så öppnade sig en helt ny värld för vår lilla sötgök Pigan, för nu skulle det inte längre sovas i valprummet. Nope, nu fick hon minsann sova med alla de stora mopparna i sängen!!!!
Ååhhh, vad Birgit tyckte att det var spännande!!!! Men allra tryggast var det nog ändå att kura ihop sig bredvid mamma Britta när det kom till kritan.....
EN DAG ATT MINNAS.....
....blev det på SDHK's & Mopsordens gemensamma nationella utställning på Tunavallen i Luleå den 5 juli -14!!!
Precis, exakt som vanligt så var det galet mycket att göra innan & efter utställningen....
Å precis, exakt som vanligt så var vi inte så många som kände oss manade att komma & hjälpa till. Tyvärr....
1000 HJÄRTINNERLIGA TACK TILL ER SOM KOM & TOG ERT ANSVAR! NI ÄR UNDERBARA!!! (Sen att vi faktiskt har rätt skoj medan vi jobbar på -med många flatgarv mellan varven- är ju en klar bonus!!!)
Men konsekvensen av detta, att det A-L-L-T-I-D är samma /fåtalet/ personer som gladerligen ställer upp när klubben kallar, innebär att det nu är slut med utställningarna här uppe hos oss, i samarrangemang mellan SDHK & Mopsorden. Tydligen var ingen annan rasklubb inom SDHK villig att ta över, så med stor sannolikhet så kommer dessa utställningar att försvinna!
Nog om detta. Nu är det över för Mopsordens del i vilket fall som helst....
Till något MYCKET roligare!!!!
Fis-ungarna var anmälda till dagens utställning, Folke, Fingal & Fabbe/Puggi i Juniorklass & liten S skulle debutera i Unghundsklass. Som vanligt träffades vi runt kära vännen A's superduperfina tält innan, för lite "pep-talk" & lite "sista-minuten-träning".
"-POFF!" sa det & så var tältet knökfullt (faktiskt så fullt att de flesta satt framför, bredvid & bakom tältet...)
Vi hade även långväga besök, de allra bästaste vännerna M & C kom upp till mig redan helgen innan, då de fick semester. Så det var ett väldigt förnöjsamt kärlekspar som fick återse varandra, finaste moppekillen Wesson & älskade lilla S. Att de dessutom fick följas åt på utställningen var ju lixom pricken över i:et för de förälskade tu!!!
Ännu ett långväga besök kom sent på fredagkväll, finaste vännen G & hennes finurlige L, sladdade in med sin husbil alldeles vid utställningsplatsen! Så det var en härlig, underbar blandning av människor som slöt upp vid kära vännen A's tält den där arla lördagsmorgonen!!!
Vår domare för dagen var Jari Laakso, en svensktalande finne med ett alldeles särdeles gott humör! Han bjöd på sig själv, skojade friskt med både hundar & människor & förklarade sin bedömning på ett föredömligt sätt! Den typen av domare där jag, som utställare, känner att jag verkligen får valuta för mina surt inbetalade slantar!!!
Sen att jag även högaktar honom för vilka hundar han valde att placera är ju en annan sak.... Det var sannerligen Qanakornas dag idag!!!
Snyggingen Folke (Q.Fokueradefolke Fiser Fort) visades av finaste vännen G, då vi var lite kort om handlers. Å hon visade honom med den äran, ska sägas!!! Folke har visserligen varit på utställningsträning hos mig, han är ställd en gång tidigare, men så där väldans mycket vana har han ju inte.... Det här var Folkes andra utställning! Å han smäller till med ett Exc, blir 1 JKK med CK & slutligen BIR-Junior (Bästa Junior) mot en riktigt fin junior-mopspingla!!!! Jisses, vi fick ett LYCKO-FNATT! Men framförallt fick Folkes fantastiska ägare, världens bästa familjen Åkerström, verkligen bekräftelse på att det är en riktigt stilig moppekille de har i sin ägo!!!!!
Sen var det dags för Sonjas fining till fästman att äntra ringen i Unghundsklass! Wesson (Pugsarmy's Willie Wesson) klev in med självklara steg & konkurrerade ut några riktiga snyggon. Han fick Exc, 1 UKK med CK & knep BIR-Unghund (Bästa Unghund) framför nosen på....sin fjälla Sonja!!!! Men nu ansåg inte Wesson att det räckte med detta. Nope, han kunde när dagen var slut titulera sig som BEST IN SHOW-Unghund!!!!!!
Å så -slutligen- min älskade Sonja (Q.Finaflickor Fiser Faktiskt).... Hon ville minsann inte vara sämre än brorsan & fästmannen! Därför såg hon, illa kvickt, till att roffa åt sig ett Exc hon med, placerade sig som 1 UKK med CK, blev BIM-Unghund (Bästa Unghundstik), tog sin första Bästa Tik-placering som 2 BT & fick sitt allra första -men välförtjänta- CERT!!!!!!!
Vilken himla kanon-dag vi hade!!!! Vi var rätt trötta -men helt galet toknöjda- när vi kom hem efter en låååång utställningsdag!!! Å självfallet skulle en dag som denna firas med bravur! Bästaste vännerna M & C hade med sig en flaska med rosa "bubbel" (uti-fall-att det skulle behöva firas framgångar! Man vet ju aldrig....) som vi korkade upp. Vi skålade glatt & bestämde oss för att föreviga detta unika tillfälle med att ta en "selfie". Den första någonsin för oss alla 3! Sagt & gjort, här är bildbeviset:
FÖRST MED ATT FLYGA UR BOET....
.....blev vår sötaste lilla mopsflicka Q.Ingrid Går I Raggarpumps. Hennes mamz A & papz H har väntat & väntat (förmodligen har det känts som en eeeevigheeeet....) men så var det äntligen dags för dagen D! Eller kanske snarare dagen F - som i FLYTT!!!!
Det var ett par pirriga & förväntansfulla blivande mopsföräldrar som stod bakom dörren när jag öppnade. Fast fina underbara mamz A började nästan gråta när hon såg mig "-Det här måste kännas jättejobbigt för dig, att skiljas från lilla Ingrid" mumlade hon i mitt hår när vi kramade om varandra. Käraste omtänksammaste mamz A!!!!
Men lite rätt har hon ju faktiskt.... Det ÄR alltid lika jobbigt när de små liven flyttar till sina nya hem! Jag tror (& hoppas) att jag aldrig blir så förhärdad att jag vänjer mig vid den känslan....
Fast det är ju i allra högsta grad blandade känslor, för samtidigt så är jag oxå så hjärtinnerligt GLAD & TACKSAM för att få utöka vår härligt, knasiga mopsfamilj med ännu fler mopsentusiaster!!! Att få ge nya människor möjligheten att -på nära håll- få erfara vilka ljuvliga individer mopsarna är!!!
Sen har jag ju haft den sagolika turen att ha hittat det mest perfekta hemmet åt lilla älskade Ingrid, jag är fullständigt övertygad om att hon kommer att bli precis så bortskämd & älskad som man önskar för alla små valpar!!!
Ringde mitt "efter-första-natten-i-det-nya-hemmet-samtal" & fick en kvillrande lycklig mamz A i luren. Hon bubblade av entusiasm när hon berättade hur himla bra det gått för Ingrid första natten. Givetvis hade ju lillgumman sovit i sängen, mitt emellan mamz A & papz H! Lilla Ingrid hade -utan minsta bekymmer- åkt bil, båt & fyrhjuling som om hon aldrig hade gjort annat (joo, bil har vi tränat på men de andra fortskaffningsmedlen har vi inte varit i närheten av) En liten tuff raggarbrud har nu intagit Sandön i Luleå skärgård, med all den värdighet & självklarhet som det anstår en mopsprinsessa!!!!
Lilla sockergrynet Ingrid i sin favvo-väska, med snuttefilten som luktar (lite illa) av syskon & mamma!
Morgonmys i sängen! Väskan använder lilla Ingrid till koja, hon gillar den skarpt!!!
BLIXTVISIT PÅ MOPSÖN....
.....blev det på midsommardagen!
Tog med mig Fis-ungarna, Folke, Fingal & Sonja, för att de skulle få busa av sig med kusinen Bull & de övriga ungdomarna. Å så för att de skulle få träffa sin stilige & supersnälle pappa Ernst såklart!!!
Käre vännen H stod redo vid grillen när vi anlände, som en riktig mästerkock, medan kära vännen A langade ut tillbehören till mig för vidare transport till matbordet. För är det nu midsommardag & solen pressar sig fram mellan molntussarna, så visst sjutton måste vi sitta ute & äta!!!
Maten var superb, vi njöt av allt det smarriga medan vi hade stora, blanka mopsögon som räknade varenda tugga som vi stoppade i huvudet!
Efter maten -& efter att mopparna rejsat färdigt- så bestämde vi oss för att ta familjebilder av Fisarna & deras pappa. Vi kunde dock konstatera rätt snabbt att både Folke & Fingal, men även papz Ernst, var extremt intresserade av att göra heeeelt andra saker med syrran/dottern Sonja, än att fotas med henne.....
Uppenbarligen så doftar hon så väldans spännande av höglöp (inte hennes eget, utan mulliga mopstanten Qawas) att Sonja sågs som absolut oemotståndlig av sina bröder & pappan.
Så att ens försöka få till en bild på dem alla tillsammans, visade sig vara ett rätt hopplöst företag... Liten S placerades i bilen, på tryggt "juckar-avstånd", medan vi skulle försöka få killarna att posera! Å minsann, det var lättare sagt än gjort...
Kära vännen A försökte fota medan jag & käre vännen H hoppade runt & tjoade för glatta livet. Allt för att killarna skulle sträcka upp sig & dra in de där lååånga tungorna som de konstant hade ute på vädring...
Särskilt imponerade av våra skutt & tjooo var de inte alls, & faktiskt inte ett endaste dugg samarbetsvilliga heller...
Pappa Nordanvindens Ernst Einarson till vänster, Q.Finurligefingal Fiser Tyst i mitten & längst till höger Q.Fokuseradefolke Fiser Fort.
Med eller utan tungor på vädring, väldigt lika är de i alla fall!!!!
VI HAR BESÖK I UPPFÖDARKOJAN.....
.....av de allra finaste Fis-bröderna Folke & Fingal!
Det är så rackarns mysigt att få låna gossarna ibland & de verkar tycka att det är lite spännande att få uppleva "flock-livet" här på mopsfarmen!
Hygienteknikern Fingal satte genast igång med en redig öron-tvätt av syrran Sonjas fladdrisar, medan Folke kärade ner sig totalt i mulliga mopstanten Qawa.
Folke kråmade sig så till den milda grad att han nästan kröp ur skinnet av ren förälskelse, dock var föremålet för hans heta känslor sådär lagom intresserad.... Eller rättare sagt, Qawa var inte ett endaste dugg imponerad av hans krumbukter utan hon fräste ilsket så fort han närmade sig! Men Folke -ung & naiv- lät sig minsann inte nedslås så lätt!!!
Mamma Britta sniffade igenom sina stora pojkar N-O-G-A, allt medan svansen gick som en propeller på henne. Jag tror tamej-sjutton att hon känner igen dem.... Min älskade sockerpulla, en riktigt duktig & ansvarstagande mopsmamma är hon!
MIN KÄRASTE LILLA MOPSTANT.....
....Qawa har börjat visa lite ålderstecken....
Inte så att hon blivit särskilt vackert silvergrå om trubben, inte så att hon gått i pension som Länspolismästare, inte så att hon slutat att leka...men min älskade mulliga lilla flicka har börjat bli lite stel & "vinglar" ibland i bakpartiet.
Å det var när jag upptäckte dessa "ålderskrämpor" som det slog mig (som en knallhård käftsmäll), Qawa fyller 9 år nästa gång!!!!
Hon kommer inte att finnas för evigt.... Det kanske låter hur knasigt som helst, men den tanken har överhuvudtaget inte slagit mig förrän nu....
Så med den insikten så har jag tagit ett beslut: Hädanefter kommer ALLT som rör min älskling att ske på hennes villkor!!!
Känner Qawa för att gå en långprommis - jaa, då blir det en långprommis!
Känner Qawa för att ligga i sängen & chilla heeela dagen lång - jaa, då ska här chillas som aldrig förr!!
Känner Qawa för att bara gå på breda, fina stigar i skogen - jaa, då traskar vi glatt på breda, fina stigar i skogen!!!
Känner Qawa för att sitta i solen & njuta av livet - jaa, då ska vi sola & njuta allt vi orkar!!!!
Jag har insett att min älskade mulliga mopstant inte kommer att finnas hos mig för alltid, men den tid som vi har kvar tillsammans (förhoppningsvis många år till!) ska vi göra till en helt underbart, fantastisk tid!!!
För ve & fasa, den dagen Qawa inte är kvar vid min sida - vem är jag då???
Fast å andra sidan så har nog Qawa varit en sann Livsnjutare (OBS! Med stort L!!!) hela sitt liv!
Yttepyttelite silvrig under hakan börjar hon bli ändå, den finaste & coolaste mopstanten i världen!
"-ALLTSÅ NÅTT MÄRKLIGT ÄR DET....."
.....säger mina älskade moppar till varandra & sneglar på mig med misstänksamma blickar. Å bara för att försäkra sig om att jag -inte på några villkor- skulle glömma bort någon av dem, så håller de sig så nära mig de bara kan! Då menar jag inte så som mopsar i allmänhet gör, att de snor runt fötterna hela tiden....
Icke!!! Det skulle man ju faktiskt kunna missa!
Näpp, de befinner sig U-N-D-E-R fötterna, de hoppar upp mot mina ben så fort jag stannar av, krafsar frenetiskt med sina små söta fossingar & pockar på uppmärksamhet apselut heeela tiden.
Varför????
Joo, jag har tillbringat dagen med att packa mina grejer inför en helg i vår Kungliga hufvudstad!!!
En helg i Mopsens tecken -men utan mopsar- står för dörren! På fredagen så har alla vi, som är regionombud i vår eminenta rasklubb Mopsorden, middag & därefter möte, på lördagen kommer vi att ha ett symposium med fantastiskt intressanta föreläsare & söndagen kommer att avsluta denna spännande helg med Mopsordens årsmöte.
Jag ska alltså resa iväg, flaxa hela långa vägen till Stockholm, & bo på ett superfint hotell UTAN en enda av mina 4-benta kärlekar. Inte ens gullponken Axel får föjla med! Å jag misstänker starkt att de känner på sig att något är på gång....
Man kan anklaga mopsar för mycket här i världen, men dumma det är de inte!!!!
Älskade sockerpullan Britta går in i sin sjätte dräktighetsvecka på måndag & hon börjar bli rejält rultig, min lilla smällkaramell! Hon äter som en häst, är konstant hungrig. Britta kan verkligen nagla fast en med blicken, hon ser så väldans bedjande ut att jag får stålsätta mig för att inte ge efter för hennes ständiga önskan om /ännu/ mer mat!
FÖR 1 ÅR SEN.....
.....då satt jag & älskade O vid valplådan & hejjade på vår finaste sockerpulla Britta, medan hon födde fram den ena lilla fis-ungen efter den andra. I bakgrunden spelade vi Euskefeurat på repeat, via Spotify, & sjöng med av hjärtats lust!
Allt gick så himla oförskämt bra, att vi blev lite skrockfulla & helt enkelt inte vågade slå av musiken....
När alla puppisarna var födda & de låg där & smaskade & åt -lugnt & tryggt- vid mamma Brittas sida, så var det med en djup suck av lättnad som vi äntligen slog av musiken!
Nu hör det till saken att jag fullständigt Ä-L-S-K-A-R just denna Piteå-inhemska-grupp Euskefeurat, men hallå.... Efter 6 timmar är man rätt less, kan jag lova.....
Men vilken otrolig, obeskrivlig LYCKA vi kände!!!!!! Äntligen hade vi småfolk i Qanaka-kojan igen!!!
Å inte nog med det, där fanns dessutom en liten tösabit bland de rykande färska små bäbisarna, precis som jag hade önskat. Tänk, att ett enda litet mopspyre på 177 gram kan innehålla så väldans mycket hopp & framtidstro!!!
Å nu har det redan gått ett helt år sedan vi satt där.... Kan knappt tro att det är sant, det känns ju som om det var alldeles nyss.... (å inte har jag lyssnat på Euskefeurat en enda gång under detta år heller...)
Fyller verkligen våra små gangsterungar 1 år idag??? Jooo, tamej-tusan att de gör!
ETT TOKSTORT & HJÄRTLIGT GRATTIS TILL ÄLSKLINGARNA SONJA, FABBE/PUGGI, FOLKE & FINGAL PÅ 1 ÅRS DAGEN!
HIPP-HIPP HURRA HURRA HURRA HURRA!!!
