NÄR LIVET KNACKAR PÅ DÖRREN....
.....& man tror att man är förberedd....
Då kan det snabbt bli lite jobbigt när man inser att man faktiskt inte var ett endaste dugg förberedd. Åtminstone inte på riktigt.... Det hände mig för ett par dagar sen!
Efter att ha väntat -& det har diskuterats hit & dit med alla möjliga experter- i över ett år så kom beskedet: Nu är det dags! Inom ca en månad....
Då kan det hända sig som så, att tankarna börjar snurra.....
Inte tankar på om jag har gjort rätt, för det är jag tryggt förvissad om att jag har gjort! Där har jag haft fullt stöd av allehanda specialister (& mina älskade döttrar), men alla dessa specialister har oxå -gång på gång- förvissat sig om att jag är medveten om vilka risker som vi kalkylerar med. Å det är just precis dessa överhängande risker som gör att tankarna snurrar....
Därför gör jag just nu något av det mest bisarra man kan göra: Jag försöker att vara förutseende för mina älskade döttrars skull & planerar för hur jag vill ha saker & ting ifall det som inte får hända - ändå händer.....
Livet är allt bra märkligt ibland!!!
LIFE IS JUST A STOPPING PLACE
A PAUSE IN WHAT'S TO BE
A RESTING PLACE ALONG THE ROAD
TO SWEET ETERNITY
WE ALL HAVE DIFFERENT JOURNEYS
DIFFERENT PATS ALONG THE WAY
WE ALL ARE MEANT TO LEARN SOME THINGS
BUT NEVER MEANT TO STAY.......
ALLA RAGGAR-BARNEN.....
.....har nu flyttat till sina nya hem! Jaa, förutom vår lilla älskling Birgit som ska stanna hos oss!
Söthjärtat Ingrid var ju först ut, efter henne var det lille gullefjunet Bultens (Q.Ossian Raggar I Folkparken) tur att flyga ur boet. Å han var efterlängtad, må ni tro!!!
Bultens papz, stolte D, hade ju haft en lååång väntan på att få påbörja sin semester, för då skulle han ju äntligen kunna hämta sin mopspojke. Å så var det äntligen dags....
Stolte D hade knappt kunnat sova natten innan, hela han hade varit alldeles proppfull av pirr i magen. Så det var ett kärt återseende när han kom till uppfödarkojan & fick pussa på sin lille Bult igen! Dagen till ära så följde även Bultens "farfar" med, en så stor & viktig dag som denna kan ju en mops-farfar såklart inte missa!!!
Det var ett väldigt lyckligt & glatt litet gäng som lämnade oss & här blev det så väldans tyst & tomt....
Nu var de plötsligt bara två små Raggar-ungar kvar!!!
Veckan efter så var det även dags för Kung Oscar III (Q.Oscar Kör Raggar Amazon) att bege sig till sitt nya hem.... Han flyttade hela vägen till Härnösand, till de allra käraste vännerna M & C & deras vackergosse Wesson.
Där ska Oscar axla manteln efter den högt älskade -& oändligt saknade- Mopskungen Assar (SE UCH Q.Asgrymme Assar) Det är ingen liten kostym han har att fylla, den lille Oscar, så det är en himla tur att han har sin snälle storebrolla Wesson att luta sig emot!!!
Nu var det plötsligt bara en enda liten Raggar-unge kvar....
Birgit var lite fundersam över vart i hela fridens dar hennes busiga bröder hade tagit vägen? Men som tur är har hon ju världens bästaste storasyster, älskade liten S, som tog på sig rollen som lek-kompis! Dessutom så öppnade sig en helt ny värld för vår lilla sötgök Pigan, för nu skulle det inte längre sovas i valprummet. Nope, nu fick hon minsann sova med alla de stora mopparna i sängen!!!!
Ååhhh, vad Birgit tyckte att det var spännande!!!! Men allra tryggast var det nog ändå att kura ihop sig bredvid mamma Britta när det kom till kritan.....
EN DAG ATT MINNAS.....
....blev det på SDHK's & Mopsordens gemensamma nationella utställning på Tunavallen i Luleå den 5 juli -14!!!
Precis, exakt som vanligt så var det galet mycket att göra innan & efter utställningen....
Å precis, exakt som vanligt så var vi inte så många som kände oss manade att komma & hjälpa till. Tyvärr....
1000 HJÄRTINNERLIGA TACK TILL ER SOM KOM & TOG ERT ANSVAR! NI ÄR UNDERBARA!!! (Sen att vi faktiskt har rätt skoj medan vi jobbar på -med många flatgarv mellan varven- är ju en klar bonus!!!)
Men konsekvensen av detta, att det A-L-L-T-I-D är samma /fåtalet/ personer som gladerligen ställer upp när klubben kallar, innebär att det nu är slut med utställningarna här uppe hos oss, i samarrangemang mellan SDHK & Mopsorden. Tydligen var ingen annan rasklubb inom SDHK villig att ta över, så med stor sannolikhet så kommer dessa utställningar att försvinna!
Nog om detta. Nu är det över för Mopsordens del i vilket fall som helst....
Till något MYCKET roligare!!!!
Fis-ungarna var anmälda till dagens utställning, Folke, Fingal & Fabbe/Puggi i Juniorklass & liten S skulle debutera i Unghundsklass. Som vanligt träffades vi runt kära vännen A's superduperfina tält innan, för lite "pep-talk" & lite "sista-minuten-träning".
"-POFF!" sa det & så var tältet knökfullt (faktiskt så fullt att de flesta satt framför, bredvid & bakom tältet...)
Vi hade även långväga besök, de allra bästaste vännerna M & C kom upp till mig redan helgen innan, då de fick semester. Så det var ett väldigt förnöjsamt kärlekspar som fick återse varandra, finaste moppekillen Wesson & älskade lilla S. Att de dessutom fick följas åt på utställningen var ju lixom pricken över i:et för de förälskade tu!!!
Ännu ett långväga besök kom sent på fredagkväll, finaste vännen G & hennes finurlige L, sladdade in med sin husbil alldeles vid utställningsplatsen! Så det var en härlig, underbar blandning av människor som slöt upp vid kära vännen A's tält den där arla lördagsmorgonen!!!
Vår domare för dagen var Jari Laakso, en svensktalande finne med ett alldeles särdeles gott humör! Han bjöd på sig själv, skojade friskt med både hundar & människor & förklarade sin bedömning på ett föredömligt sätt! Den typen av domare där jag, som utställare, känner att jag verkligen får valuta för mina surt inbetalade slantar!!!
Sen att jag även högaktar honom för vilka hundar han valde att placera är ju en annan sak.... Det var sannerligen Qanakornas dag idag!!!
Snyggingen Folke (Q.Fokueradefolke Fiser Fort) visades av finaste vännen G, då vi var lite kort om handlers. Å hon visade honom med den äran, ska sägas!!! Folke har visserligen varit på utställningsträning hos mig, han är ställd en gång tidigare, men så där väldans mycket vana har han ju inte.... Det här var Folkes andra utställning! Å han smäller till med ett Exc, blir 1 JKK med CK & slutligen BIR-Junior (Bästa Junior) mot en riktigt fin junior-mopspingla!!!! Jisses, vi fick ett LYCKO-FNATT! Men framförallt fick Folkes fantastiska ägare, världens bästa familjen Åkerström, verkligen bekräftelse på att det är en riktigt stilig moppekille de har i sin ägo!!!!!
Sen var det dags för Sonjas fining till fästman att äntra ringen i Unghundsklass! Wesson (Pugsarmy's Willie Wesson) klev in med självklara steg & konkurrerade ut några riktiga snyggon. Han fick Exc, 1 UKK med CK & knep BIR-Unghund (Bästa Unghund) framför nosen på....sin fjälla Sonja!!!! Men nu ansåg inte Wesson att det räckte med detta. Nope, han kunde när dagen var slut titulera sig som BEST IN SHOW-Unghund!!!!!!
Å så -slutligen- min älskade Sonja (Q.Finaflickor Fiser Faktiskt).... Hon ville minsann inte vara sämre än brorsan & fästmannen! Därför såg hon, illa kvickt, till att roffa åt sig ett Exc hon med, placerade sig som 1 UKK med CK, blev BIM-Unghund (Bästa Unghundstik), tog sin första Bästa Tik-placering som 2 BT & fick sitt allra första -men välförtjänta- CERT!!!!!!!
Vilken himla kanon-dag vi hade!!!! Vi var rätt trötta -men helt galet toknöjda- när vi kom hem efter en låååång utställningsdag!!! Å självfallet skulle en dag som denna firas med bravur! Bästaste vännerna M & C hade med sig en flaska med rosa "bubbel" (uti-fall-att det skulle behöva firas framgångar! Man vet ju aldrig....) som vi korkade upp. Vi skålade glatt & bestämde oss för att föreviga detta unika tillfälle med att ta en "selfie". Den första någonsin för oss alla 3! Sagt & gjort, här är bildbeviset:
