LOVE IS IN THE AIR.....
......& visst, man ska alltid hylla kärleken. Men här pratar vi kärlek mellan mina älskade mopsar, närmare bestämt mellan min höglöpande sockerpulla Britta & gullponken Axel. En kärlek som jag inte har några som helst planer på att låta utvecklas vidare.... Till deras stora förtret!!!
Förälskade mopsar har dock en viss förmåga att vara extremt uppfinnigsrika.... Gullponken Axel väckte mig tio i 6 imorse, gnydde & uffade från sin "inhängnad". Sömndrucket försökte jag först be honom vara tyst...men se dom orden förstod han inte ett smack av.... Nåja, han behöver kanske gå ut (helt plötsligt den tiden på morgonen! Annars sover han som en stock så länge jag ligger kvar i sängen!) tänkte jag, pallrade mig upp & släppte ut den kärlekskranke herren. Men icke!!! Han vände kvickt som attan & -vips- hade han hoppat upp till brudarna i sängen! Sockerpullan Britta reagerade oxå blixtsnabbt, när objektet för hennes heta känslor helt plötsligt är inom räckhåll. Villigt ställer hon sig upp, viker undan svansen som för att visa: "-Här är Pärleporten. Välkommen in!"
Å ungefär här uppfattar jag vad som händer, där jag fortfarande står borta vid dörren & funderar på vart i fridens dar gullponken försvann med sån himla fart! Pangar igen dörren samtidigt som jag fullkomligt flyger -som en kamikazepilot- genom luften för att förhindra en utveckling av herdestunden i sänghalmen. Hinner tack & lov fram i tid, suger tag i sockerpullan Britta & slänger upp henne i luften. Gullponken är lite smått överraskad över vad som händer & tittar sig lite förvirrat omkring, som om han tänker: "-Vart tusan tog snyggingen vägen???"
Själv pustar jag ut, med en lika förvånad sockerpulla över axeln. Förpassar den minst lika kärlekskranka Britta till "inhängnaden", sätter mig på en köksstol & förbannar såna här brutala uppvaknanden.... Eftersom jag vid det här laget är absolut klarvaken inser jag att det är helt vitslöst att försöka krypa ner i den varma & goa sängen igen, för ytterligare nån timmes sömn. Sätter på morgonkaffet istället......
Kommentarer
Postat av: Suss
Oj, det var ett brutalt uppvaknade... hoppas du får en lugnare stund i morgonbitti :D
Svar:
Anne Andersson
Trackback
